torsdag 1 januari 2015

Gott Nytt År!

Att fånga ljuset i bild, som man tänkt är en teknikfråga. Lite behöver man också tur, och upprepning.

Nytt år betyder nya utmaningar, hoppas få slutfört och möjligast fort i bruk flera nya saker som vi jobbat på redan i några år. Hoppas speciellt att vår fotograferna hittar vår Cartina portfolio, dvs en möjlighet att helt gratis få sina portfolie-bilder synligt åt kunder och den vägen få många anbudsbegäran / nya kundkontakter. Om man är proffsfotograf, så är de helt gratis att vara med i Cartina portfolio. Cartina tar ingenting av att om kunden hittar fotograf, eller fotografen hittar en kund. Att vi har en gratistjänst att koppla fotograferingstjänster och kunders fotograferingsbehov ihop, är bara bra sak. Sådant hoppas vi möjligast mycket.

Så här ser de ut hittills: http://cartina.photo/sv/genre/0

måndag 22 december 2014

Hur fungerar bildförsäljning? Hur marknadsföra och prissätta sina bilder?

Bildförsäljning och att kunna profilera sig som fotograf åt kunder, är utmanande. För det första så bör man ha en realistisk uppfattning om sitt kunnande, och att vad bilderna duger till. En minst lika viktig sak är att man förstår kundernas behov och bildanvändning. En tredje sak är ju prissättning. Om man försöker sälja för dyrt, lider försäljningen. Om man säljer för billigt, dumpar man priserna och försäljningen lider. Prisdumpning kan man se både i bildförsäljning och i fotograferingspriserna. Sådana som inte känner till allmänna prisnivån har kanske lättare att i misstag sälja sina bilder eller sina tjänster för billigt. De är ju inte bra för någon annan än sådan kund som kortsiktigt strävar att minimera sina kostnader.

De finns alltid kunder med olika betalningsförmåga, från sådana som helt vill ha gratis, till sådana som betalar nästan vad som helst att få just den bild, och ger maximal mervärde åt kunden. Att kunna med bild eller fotografering producera maksimal mervärde åt kunden är de som man skall sträva till. Rätt eller optimal prissättning utifrån fotografspektiv är ju en subjektiv sak. Ju mer kunden nyttjas av bilden, eller bildtjänsten, desto mera är den redo att betala. Sånt kan ju fotografen i princip inte veta, men med en saklig bildprofilering, marknadsföring och diversifiering i val av bildbyråer eller försäljningkanaler kan man försöka optimera sina bilders försäljning via olika kanaler.

Några grundprinciper om bildförsäljning:


*Undvik att sälja för likadana bilder, som andra bildbyråer är redan fulla av.
*Ljusa och färggranna bilder säljer bättre än mörka, dystra och svartvita.
*En del bilder kan ha mera visuell potential, medan andras potential är i tekniska kvaliteten eller innehållet (motivet).
*Själva motiven är ändå oftast de mest viktiga och kritiska sak i bilden.
*Oftast köps bildbyråbilder och används i ett samband, ex tidning, eller broschyr. Bra bildbyråbilder är kanske inte för konstnärliga. Konstnärliga bilder kan dra uppmärksamheten från själva primära saken i publikationen
*En bra bildbyråbild kan vara bra att ha tom utrymme dit man vid behov kan placera text. Av viktiga och unika motiv lönar de sig att försöka ta både stående (lodräta) och liggande (vågräta) bilder.
*En tumregel är ju även den, att om kunden kan välja mellan en bild som visar något utan en människa i, eller en annan bild där de finns en människa, så brukar nog flesta kunder föredra bilden med en människa.
*Om man har på bilden en människa, så är de bättre att ha sk modell release, dvs skriftlig tillstånd att använda till marknadsföringsändamål eller reklam. Sådant ger mycket mervärde åt bilder (kunden), speciellt om människan i bilden är på något sätt positiva och är bra belysta. Sen finns de ju också en annan kundgrupp som prioriterar allt som ser möjligast autentiskt ut - till motsatts till sådant som ser för lagat ut.

Bildköparnas uppfattningar, intressen och förväntningar


Bildköparna kan ha olika uppfattningar om vad bilder kan eller ska kosta. En del säger rakt ut att de aldrig köper något från bildbyråer, för att alla bildbyråbilderna är så många, tiotal, eller hundratals gånger sålda och använda. Så kan ju vara fallet vad gäller mikrostock. För en traditionell bildbyrås del kan nog verkligheten vara snarare raka motsatsen. I stället för att köpa från bildbyrå, så anställer en del kunder alltid snarare en reklamfotograf/freelancefotograf som gör på beställning just en unik bild idealt till kundens behov. Sådant kan ju kosta något mellan 2-8 timmars jobb, beroende på vad fotografens timmlön är, och att har en del andra varit deliga i projektet och kostanderna. En viktig bild har alltid stort värde. I en mindre viktig bild kan kunden spara och köpa mindre unikt och betydligt billigare.

En unik bild på beställning kan alltså kosta en hel del. Sen finns de många sådana situationer, där man har skickat en reklamfotograf ut till naturen för att fånga något unikt, och att en veckas försök har misslyckats totalt. En rätt typisk situation där en krävande och betalningsförmögen kund anlitar en bildbyrå, är då en sak i naturen skulle behöva visualiseras under en sådan årstid som inte är aktuell. En blomma som blommar bara på sommar kan inte fotograferas på vintern. Då måste man utgå ifrån färdigt producerat unikt material. Ju sällsyntare motivet är som färdig bild, desto dyrare kan bilden i princip vara. Om den skall komma till mycket synligt och omfattande komerciellt bruk, kan bilden i princip vara mycket dyr. Je mer alternativt utbud de finns, så desto "billigare" är bildens "marknadsvärde" utifrån kundens perspektiv. Utifrån sådana kunders intressen som satsar på kvalitet, så är att unika bilder inte säljs för billigt och används inte för mycket. Fast bilders medelpris kanske sjunker, så kommer de även i fortsättningen att finnas utbud och efterfrågan för även unika och dyrare bilder.

Vad gäller bildbyråbilder, så varierar kunders förväntningar om bildens unikhet och pris oerhört mycket - eller redan de att hur mycket tid är kunden färdig att sätta i att leta fram bilden. All använd arbetstid kostar. Ju mer unik bild man söker, desto mera tid kan man räkna med att de tar att hitta bilden. Ju unikare motiv man söker, desto större är sannolikheten att kunden inte har så mycket att välja mellan, utan bör vara färdig att göra kompromiss, dvs nöja sig med något mindre än perfekt. Ju snabbare en acceptabel bild hittas, desto bättre. Ju vanligare motiv sökes, desto oftare är bildens tekniska kvalitetskraven högre, eller förväntning att bildpriset är lägre. Bildhandelns målsättning är att ge en positiv bildförsäljnings-lösning i de vad som är bildbyråns nisch. Mikrostock-byråers nisch är att sälja billigt, men närmast symboliska och vanliga motiv. Traditionella bildbyråer för sin tur säljer mera unikt, men för "normal" pris.


Utifrån kundens perspektiv är de att föredra en större bildbyrå fram om en liten bildbyrå. Från en större bildbyrå får man i medeltal bättre betjäning. Från en större bildbyrå hittar man kanske med större sannolikhet en mer unik bild, fast inte om större bildbyrån har riktat sig för ensidigt i allmänna och symboliska teman, och inte satsat "riskabelt" på unika motiv. Utifrån kundens perspektiv är de att föredra uppköp i sådana bildbyråer som utvecklar sina tjänster, växer och blir på längden hela tiden bättre på sin sak, tjänster och koncept. De kommer alltid att finnas en viss efterfrågan för allmänna megabyråer samt nischbyråer kring ett viss specialmotiv. Flesta kunder söker visserligen motiv som ser ut att de skulle vara producerade i landet där de används. Därför prioriterar flesta kunder nationella bildbyråer. Användningen av internationella bildbyråer växer an efter deras utbud på bilder blir mera mångsidigare - multinationellt. Traditionellt så har ju bildanvändarna varit mycket bildbyråtrogna. Med tiden så har allt fler kunder hittat allt bredare bas av olika bildbyråer varifrån man söker bilder. Från en del byråer söker man mera ofta, medan andra kan vara sådana varifrån man söker först om alla andta källar är kollade. Kunder har alltid prioriteringar mellan olika bildkällor (läs bildbyråer).

Roalty Free eller Rights Managed - och saklig prisnivå?


Royalty free (RF) betyder, att man säljer åt kunden fria rättigheter för en viss i förväg bestämt summa. Då får kunden emot definierade summan fri rätt att använda bilder helt fritt, även i reklamsyfte. I många bildbyråer kan priset vara definierat på basen av hur stor eller liten fil (bild) man använder. Då kan lågupplösta webbilden kosta en bråkdel av högupplösta bilden.

Rights managed (RM) betyder att kunden betala en ersättning för varje användning skilt. RM bilder är de sätt som alla bilder ursprungligen har sålts. Hur prissätta sina bilder, ha de som RF eller RM, hur billigt eller dyrt, är en mycker relevant sak för fotografer att fundera på. Många fotografer kan vara för lata att fundera ut rätt försäljnings- och prissättningkategorier åt sina bilder. Mycket vanliga och symboliska motiv, som kan tänkas finnas mycket utbud på kan vara bättre att sälja som RF. Unika motiv, och sådant som kan antas att kunder använder mera sällan, och som inte finns så mycket utbud på lönar de sig att sälja som RM. Unika bilder är oftast RM. Ju unikare motiv, så desto högre prisklass. Så borde det vara.

Vad är mikrostock? Fungerar de? Klokt eller ens rättvist?


Mikrostock säljer bilder med RF rättigheter, men med bara en bråkdels pris av vad normal pris skulle vara för en bildbyråbild. En högupplöst mikrostock-bild kan kosta bara en dollar, dvs 1/50 eller 1/100 del av en normal rf-bild - eller en 1/1 000 dels pris av en unik bild i mer omfattande bruk. Mikrostock-bilders idé är att bilden säljs så många gånger att bildbyrån och fotografen får en någolunda ersättning. För att microstock-bilden skulle bära in en motsvarande ersättning borde bilden säljas 50, 100 eller 1000 gånger jämfört med en traditionell bildbyråbild. Är det möjligt? Och vad har de för andra inverkan i bildbyråmarknaderna?

En annan skillnad som mikrstock-bilder sägs variera är att mikrostock-bildförsäljningen sägs i början öka ganska raskt, men sen om ett tag, kanske om että år eller sånt, så har bildens försäljningspotential sugits ut, och fotografens bilders försäljningspotential har sugits ut, och inkomsterna minskar lika raskt som de tidigare hade stigit. Om man kollar upp olika sidor, där man skriver om bildförsäljning, så är kanske 9 sidor av 10 sådana, där fotografer uppmuntras närmast om att ta del i mikrostock-bildförsäljningen. Dels är de naturligt, för att mikrostock-branchen marknadsför sig aktivt och agressivt, dels är de en sak för sådana som vill ha snabba vinster, snabba resultat. Tarditionell bildhandel kräver betydligt mera tålamod, långsiktighet och förståelse på de att prisdumpning är inte bra för varken branschen, eller fotograferna.

Mikrostock-försäljning är ju helt tillåtet och lagligt. De har sin egen nisch. Vissa teman är ju redan överfotograferade, och de finns mycket av sådant symboliskt utbud, plus att de börjar finnas en del kunder som inte vill betala alls för bild, och att de struntar i att samma bild kan i värsta falla vara i bruk hos flera andra konkurrenter. För sådana kunder är mikrstockbilder helt ok. Men sådana som vill använda unika bilder, som är färdiga att betala en sådan ersättning som fotografen kan leva på, så är de helt klart att bilden måste ha en helt annan prisnivå. De vet jag att de finns många sådana fotogafer, som säljer sina bilder till normala rf-byråer, och har samma bilder i mikrostock-byråer, där samma bild kan säljas för 1/50 dels pris, jämfört med sin nationella bildbyrå. Är sådant heller riktigt sakligt? En kund som är van i att använda mikrostock-bilder, som anlitar en traditionell bildbyrå, och letar efter unika teman och unika bilder, kan ha svårt att förstå att varför unika bilden inte är gratis, eller något sånt som man har uppfattat att bilder normalt kostar. Allt är relativt!

Fotografens perspektiv / attityd till användning / försäljning av en bild?


Olika bildbyråer kan ha en varierande profil av fotografer. I ena endan finns de bildbyråer som bara består av enbart fullt professionella fotografer. Flesta bildbyråer material består till stor del av amatörfotografer, som har bildbyråfotograering bara som hobby. I sådana bildbyråer kan de finnas även en del sådana som är nya inom bildbyråhandeln. En del kan t.o.m. vara sådana som inte ännu har sålt bilder alls. En del kan vara även sådana som inte ens söker ekonomiskt ersättning, utan vill närmast ha feedback till sina bilder. Att om bilderna godkänns in i försäljning ger redan ett sådant tillfredställande. Många kan bli mycket nöjda redan av att bilderna har hittat nån användningen, någon som uppskattar bilderna, fast man inte skulle få någon ersättning. För sådana fotografer kan mikrostock-försäljning verka i början vara mycket lockande. En mera professionell syn på saken, och ekonomisk ersättning kan först senare bli större och mera kritisk fråga åt flera amatörfotografer.

Professionella fotografer fotografer klart bättre med tanken på att hur en bra bildbyråbild kunde se ut, kan inbilla sig olika kunders möjliga behov till olika motiva. I andra ändan finns sådana amatörfotografer som dokumenterar något som de har själv intresse för, utan att alls tänka på om de finns någo efterfråga för sådant material. Om de kommer efterfrågan, så är allt bara plus, en bra överraskning - inget annat. Därför kan det hända att en del bildbyråer vill klart prioritera sig i närmast professionella fotografer, som bättre förstår sig på att hur en bra bild ser ut.

Var finns mest potentiella kunderna för de material som just du producerar eller kunde producera och bilder som ger möjligast stort mervärde åt kunden. Hittills har vi sagt åt fotograferna att satsa på kvalitet, unikhet och innehåll. Ju mera någon motiv är fotograferad, desto större är sannolikheten att priset blir den avgörande frågan. Om man har någon specialkunnande inom ett område, så underlättar de en att förstå sig på substansen, att man får relevanta substansen i bild, något som ingen annan har tidigare gjort. En annan sak kan vara de att dokumenterar något som håller på att förändras eller försvinna. Efteråt kan saken inte mera fotograferas, och motivet är intressant så stiger tagna bilder värde.

Hur borde fotografen då ordna sin bildförsäljning och produktion av potentiella bildbyråbilder? En bra fråga!


Vi har många olika synpunkter, uppfattningar och planer om att hur det skall göras - hur vi kommer att göra det för att i Cartina bli en relevant aktör, inte bara inom Norden, utan även mycket mer. En viktig sak för fotograferna är ju dels att hitta sin primära marknad. Troligen är markanderna för bilder primära i samma land där bilden är tagen, men allt mer söker ju kunder nog även bilder längre ifrån. Bildnhandeln kommer hela tiden bli mer och mer internationellt. En annan mycket viktig sak för fotografer är att oberoende av bildförsäljningskategori, så borde man helst så långt som möjligt undvika sådana försäljningskanaler som utesluter andra bra kanaler. Helst borde man välja närmast sådan sammasättning av olika bildbyråer som möjligast bra kompletterar varann, och konkurrerar möjligast lite med varann. Tidigare antog kunderna att en bild finns bara i en bildbyrå. Men i dagens läge bör även fotografen själv kunna marknadsföra och sälja sina bilder direkt. Bildbyrå kan vara ett mycket bra hjälp, men oftast är en kompletterande sak. Något som bildbyråer också borde ta i beaktan. Ett bra slutresultat kräver bra samarbete och dialog mellan bildbyrån och fotograferna.

Tidigare hörde jag av fotografer, att de prioritera att ha sina bilder i mindre bildbyråer, att man på så sätt får sina bilder bättre fram. Antaganden var väl att om de finns för många fotografer, så drunknar bilderna i massan och, att om de finns för mycket bättre bilder, så sjunker försäljningen av äldre bilder. Om bilderna är unika, så kan bra ha försäljning även på längden. Om bildbyrån blir för litet, och inte får nytt material in, så är utbudet bekanta för kunden, och intresse att söka bilder därifrån kan minska. Själv skulle jag snarare säga som så, att bildbyråer som förnyas och gör utvecklingsarbete, kan vara snarare sådana som fotograferna lönar sig att satsa i. Aktivt utvecklinsarbete kanske inte syns utåt. Sådana bildbyråer, som aktiv söker tillväxt och nya kunder, är bra sak. Men för att hitta hållbarhet bör man kunna hålla sina gamla kunder möjligast bra. Nya bildbyråer kan i princip grundas hela tiden lättare och lättare, men på längden tror jag snarare på att bildhandeln koncentreras. Svaga, små eller sådana som inte satsar på konceptutveckling eller inte hittar sin nisch, kommer troligen att ramla bort. I fotografens intresse är att försöka hitta och satsa på sådana som kommer att klara sig, som förstår kunder och ger mervärde åt fotograferna! En bra bildbyrå är sådan som gör samtidigt både fotograen och kunden glad.

Man kan ha inom landet en sammasättning på några olika, och därpå en bred bas av olika kompletterande internationella bildförsäljningskanaler. Olika fotografer kan ha mycket olika stil, profil och prioriteringar - samma gäller bildbyråerna!

Vem som nu kan ha intresse i frågan, så kan kommentera, eller skicka e-post. Jag har tänkt att jag kommer att arbeta texten vidare lite beroende på feedbacken och intressen. Själv är jag ekonom, huvudämne i markandsföring och fungerar som vd för Bildbyrå Cartina. Gjorde i tiderna min avhandling om utvecklande av digitala bildbyråer. Om du är intresserad att följa sakfrågor och diskussion kring bild- och bildbyråhandeln eller frågor marknadsföring av fotograferingstjänster kan du följa upp facebook-sidan kring temat. https://www.facebook.com/pages/Bildf%C3%B6rs%C3%A4ljning-och-freelance-fotografering/790796100992201

lördag 24 april 2010

Bildbyrå Cartina söker nya fotografer

Vill du bli bildbyråfotograf? Tjäna pengar på bilder istället för att de bara ligger på din hårdskiva?

Se här: http://cartina.photo/sv/new_photographers